å va hemma!
Jag har nu jobbat jour i en vecka uppe i urskogen.
Ett kort stycke ögonblick var vi FRAM på Ockelbo en sväng i lördags så gästerna fick handla sta.
Så även jag.
Nu går jag här hemma å stryker ömt med handen över möblerna.
Tänder en lampa så försiktigt försiktigt.
Fäller ner toalocket med kärlek (som annars sker i agression över att det överhuvudtaget lämnats uppe!!)
Kissar så det knappt skvalar.
Det blir en sån där snestråle ni vet så den riktas direkt rakt mot det vita porslinet strax under sittringen (vet fortfarande efter drygt 40 år inte hur fan det går till) för att sakta och ljudlöst strila ner i vattenklosettens botten.
Va fan blev jag inte poet för?
Toalett-poet kanske!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar