Ibland vet man när ens barn är i zombifasen.
Man ser det på dom för dom klär sig långsamt medan de tänker på nåt intensivt och man får inga svar på det man frågar.
Det är då man börjar ge instruktioner och order. Det funkar alltid.
-Christian! (han stannar tvärt men vrider inte på huvet)
-Kan du ta ut soporna? (han stirrar rakt fram men svarar inte, då vet man att det är okej)
-Här! Den G.R.Ö.N.A soptunnan! (han räcker fram handen stirrar på påsen och handen och ser allmänt förundrar ut, som om armen hans levde ett eget liv. Fortfarande inget svar dock.)
Jag upprepar: DEN GRÖNA!
Sonen upprepar: den gröna (lite lågt)
Bra! informationen har gått fram, befästs och i bästa fall utförs den bakom den stängda dörren jag tyvärr inte kan se igenom.
Men jag kommer att dubbelkolla, jag vet det.
Kalla mig gärna kontrollfreak, men man kan inte lita på zombie-barn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar