...jag hoppas att det bara är en period jag är inne i.
Jobbet och resorna suger så mycket kraft av mig att det inte finns någon ork kvar på kvällen förutom att dö i soffan.
Men jag hoppas det blir bättre.
Jag tror att det kommer att bli bättre.
Det kommer att BLI BÄTTRE.
Sådärja, lite har man ju lärt sig av Mia Törnblomböckerna.
Jag både gillar och ogillar henne faktiskt.
Hon var en besökare på kvinnoavdelningen på Kronobergshäktet när jag jobbade där en gång. Hon hade sina egna böcker med sig till kvinnorna och det var ju fint.
Men så vänder hon sig till den söta lite B-kända tjejen och säger att hon är såååå vacker.
Vad sa det egentligen till dom andra?
Det tycker jag var olämpligt sagt just där.
Antingen säger man det till alla eller så säger man det inte alls.
1 kommentar:
Åh livstecken!
Håller med dig om ovanstående!
Skicka en kommentar