Skam den som ger sig

Skam den som ger sig!
Gav mig därför ut i 10 km spåret igen. Men den här gången både mentalt och näringsmässigt väl förberedd.
Underbart väder, fina spår och en beslutsamhet utöver det vanliga.
Döm därför om min förvåning när jag ca 4 km från målet börja tycka att: men det va väl faen oxå va många myrar det va?! Det kommer jag inte ihåg!
2 km från målet va jag så ini he****e hungrig att jag trodde kroppen skulle vika sig dubbel pga av min insjunkna magrade mage.
Hela livets intagna måltider passerade revy!
Mackor, kött, potatis, sås,pannkakor, kalvsylta, pajer, godis (helst lösvikt), frukt (en saftigt droppande apelsin), öl, vin, cigaretter jag PRECIS ALLT blev jag som besatt av. Om jag bara hade kunnat så hade jag gjort mig en jättecoctail av alla dessa grejjer, sen hade sugit upp det i en gigantisk jätte-spruta och injecerat det intravenöst.......puh!
Jag tror jag tar 5 kilometarn nästa gång faktiskt!