när jag lyssnar på radion och programmet där folk får ringa in en hälsning.
Kvinnan hälsar med bruten röst till sin älskade dotter som idag fått veta att hon idag inte har någon cancer mer.
Jag börja grina och hulka.
Tur jag är själv.
Att sitta å gråta på anstaltskontoret skulle ju fullständigt undergräva min auktoritet och status som grym plit.
Visst tror ni på att jag är dä va?
Eller som exet sa : jag fattar inte varför du valt detta yrke, du som är så känslig, klen och vek.
Ska han säga som fortfarande inte fattar varför jag dumpa honom.
Kvinnan hälsar med bruten röst till sin älskade dotter som idag fått veta att hon idag inte har någon cancer mer.
Jag börja grina och hulka.
Tur jag är själv.
Att sitta å gråta på anstaltskontoret skulle ju fullständigt undergräva min auktoritet och status som grym plit.
Visst tror ni på att jag är dä va?
Eller som exet sa : jag fattar inte varför du valt detta yrke, du som är så känslig, klen och vek.
Ska han säga som fortfarande inte fattar varför jag dumpa honom.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar