Hade 3 soppåsar en rygga tre nycklar och en ljudbok att balansera i händerna mitt på morron.
På vägen till bilen insåg jag att jag måste bära med mig hela skiten ut till soptunnorna som jag så förnämligt dragit ut kvällen före, om jag inte ville tappa allt på det våta gruset.
Utom ljudboken den lyckades jag plaska upp på taket.
På vägen ut ur Järbo börjar jag kolla efter vart jag lagt ljudboken å den va ju såklart kvar på taket.
Bromsar in häftigt och tänker att det där va ju en synnerligen korkad inbromsning OM den ligger kvar.
DET gjorde den ju inte.
Tänker efter i 1 sek om den är värd att åka tillbaka å leta efter och det är den eftersom vägen till jobbet trafikeras av mig och tre andra tjommar....i 6 mil!
Jag behöver nåt att lyssna på eftersom det är radioskugga runt Åmot.
Efter 500 m låg den lilla prydligt utspridd på vägbanan.
Tvärnita igen och hoppade ur och rafsade ihop boken.
Det kom en bil som snällt bromsade in när han såg mig hukande smyga omkring.
Han kanske trodde det va Vita damen som sadlat om till brun-svarta damen, vad vet jag.
Nu ligger den så fint på sätet brevid mig som en värsta förolyckad hundvalp.
Lite tilltufsad och röd men utom fara.
Jag näns inte lyssna på den än.
Den måste få vila.
Hur ska den annars orka berätta sin historia för mig?
Kanske i morrn då boken?
Nej jag vet vi säger inget bestämt, vi avvaktar.
Krya på dig boken.
Puss
Kram
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar