Nu har lille gullige Sixten 6 månader just åkt hem med sin mamma.
Han är så otroligt rolig, glad och tokig att jag blir alldeles kär i honom.
Men jag är helt slut!
Postsmåbarnsföräldersyndrom skulle jag tro.
Han sparkar och fäktar med armar och ben, försöker gripa tag i håret (vilket gör vansinnigt ont för han är stark som en oxe precis som Jesper var i samma ålder), han krälar sig bakåt bort från föremålen han spanat in vilket skapar viss frustration hos lilltrollet. När han hamnar på mage på en mjuk filt utlöses tuddimuddi-reflexen. Dvs när små barn gnussar ansiktet mot det mjuka underlaget för att sen titta upp se helt galen ut och börja sprattla med både armar och ben.
Jag längtar redan tills jag får träffa honom igen men först..... SOVA!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar