för lite provtagning.
Steppar upp på lilla trappen till stora röda huset där mottagningen varit dom senaste 10 åren i alla fall.
Blev inte mottagen av nån vårdpersonal men väl av en hund.
En schäfer!
Jag tänkte ...vad i hundan....en hund på mottagningen!
Åsså ser det ju ut som om det här är hemma hos nån.
Tyckte dom att det här vart bra!
Jag prövade att ropa hallå 2 gånger men ingen kom emot mig.
Bara hunden som viftade glatt på svansen.
Hunden hade dessutom matskålar alldeles innanför dörren.
Hur vanligt är det på en distriktssköterskemottagning?!
Jag insåg att dom måste ha flyttat.
Jag gjorde reträtt.
Backade sakta ut baklänges liksom rädd för att byrackan skulle flyga på mig.
Den såg dock inte ut att vara en sån hund.
Men vem vet vad som hade hänt om husse dykt upp och sett mig stå å klappa mig i armvecket, liksom inför tappningen av blod i venen.
Gick i 130 knyck upp till Bibblan där nya distriktan är numer!
Rädd för att nån skulle ha sett mig gå in och våldgästa en stackars hyresgäst.
Man har ju ett visst rykte att tänka på!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar