I piano-stolen hittade jag följande...

... en Marjavaara resor buss-sånghäfte.
Det är inge konstigt med tanke på att salig mor och käre fars nöjesresor oftast gick med Finlandsfärjor till vårt kära grannland som inte kan spela hockey.










Men döm om min förvåning när jag slog upp första sidan och hittade följande

Syrrans namn!
Inte nog med att hon som tonåring åkte med Marjavaara resor till Finland (vilket bara pensionärer gjorde), hon satt dessutom å smögsjöng oxå i dom bakre bussraderna.
Antagligen så vackert att hon förevigt ristade in sitt namn i Bussvisor-boken, så att ingen annan falsksjungande skata skulle komma å hävda att boken var hennes.

Men låt oss se vilka sånghits som döljer sig i denna förtjusande lilla visbok som låg syrran så varmt om hjärtat, att hon med sin karaktäristiskt spretig skrivstil signerade den till å med.

Jahaja en liten självbiografisk sångtext av myr...jag mena syrran.
Men jag har ju svårt att tro att hon skulle ge sig ut i morgondiset för att leta barr.
Vi får nog tänka mer abstrakt här.

Men vad hittar vi mer för sångskatter.....

Håhåjaja den här var lite oväntad.
Men jag kan faktiskt se min syster framför mig när hon står på barrikaderna och sjunger om proletariatets orättvisor.
Upp till kamp manar syrran och resten av bussen är inte sen att hänga med, sen skålar de alla i Minttu och gråter en skvätt.

För att inte falla in i en kollektiv depression så lugnar syrran ner tempot en aning och för att inte framstå som alltför burdus så dänger hon i med den här:

Men då tyckte till å med syrran att det blev för mjäkit så då fick hon hotta upp stämningen i bussen med den här gamla gobiten

Alla föll in i texten och fattade varandras händer och gungade än åt höger å än åt vänster i prefekt synkroniserad takt, men då blev bussfinnarna sur för att dom inte fatta varför alla svenskar verkade ha så trevligt.

Men syrran visste på råd, hon vet exakt hur en slipsten ska dras om man har med uppretade finnar att göra.
Då sjunger man helt enkelt en finnpajsar sång.
Som den här

Då blev alla i bussen så glada, så glada och Marjavaara Resor såg vilken framgångssaga de skulle kunna bli om de fick ha syrran vid rodret.
Men hennes liv va redan utstakat och sång å fest å glam var inte bland hennes Top Ten To Do - list.

Därför fick de här käcka gossarna på båten och dom har nu slutat flina och jobbar inte ens längre kvar på Marjavaara Resor.

Ja olika falla ödets lott.