Snart kommer en gymnasiekompis och hälsar på.
Hon är på genomresa till Dalarna.
Vi har nog inte träffats på...låt oss se...23 år???
Det är ju SJUUUKT lång tid.
Det känns nästan som en första dejt.
Fast utan romantik då förstås.
Utan tafs och kladd.
Inga handsmekningar.
Men en kram kan jag väl få.
Jag minns att hon var en sann djurvän.
Det är hon förresten fortfarande kan jag läsa i hennes blogg.
Den finns HÄR
Hon har ett sånt där geniunt hästintresse.
Men på 80-talet i Hedgrind var det bara hundar vill jag minnas.
Bearded collie tror jag att hon hade.
Nu måste jag oxå vara en sann djurvän annars kanske hon blir arg.
Djurvänner brukar bli arga på folk som inte beter sig.
Blomflugorna får härja fritt idag.
Gå lös på både vattenkran och andra burschkar i köket.
Getingen formligen älskar jag.
För att inte tala om hästar.
Åhh va spännande det ska bli.
Hon ska få lunch.
Shit! Hoppas hon inte är vegetarian bara?
Får man luras å säga att det är veg fast det är kött så det dammar om det?
Åh nej hon är ju psykolog kom jag på hon kommer att se rakt igenom mig.
Okej om hon är vegetarian så löser jag upp en buljongtärning i lite vatten.
Det är ju faktiskt en riktig höjdare.
I alla fall om man bara fastat på fruktfrycker i 3 dagar vill jag minnas.
Låt oss hoppas att hon blivit muslim och ramadamat lite för länge.
Den är ju slut nu.
2 kommentarer:
Tack för jättegod lunch! Och skickligt fejkat djurintresse ;)
Tack själv min vän! Å jag ska erkänna att mitt djurintresse är ganska ärligt. Speciellt när man träffar gullegrisar som Stella & Tosca :)
Skicka en kommentar